Sri Lanka Projekt

Intervju med Ingvar Oldsberg

Vad jobbar du med?
Arbetar som programledare i frågeprogrammet ”På Spåret” på SVT, som pågått sedan 1997. 13 program kommer att sändas under hösten 2005. Jag har hållit på i 35 år inom TV. Jag arbetar även med Herrgården Baldersnäs i Dalsland, med att planering kring aktiviteter under sommaren.

Berätta lite om dig själv...Jag är 60 år, född 1945 och bor i Göteborg. Jag har tre barn. Staffan född 1968, Karolina född 1975 och Viktoria född 1989.

Har du kommit i kontakt med handikappade eller utvecklingsstörda tidigare?
Ja, jag har varit med om evenemang som tillexempel rullstolsbasket och har handikappade vänner.

Brukar du hjälpa till med sponsring?
Ja, jag sponsrar när jag läser om något jag tycker är värt att sponsra. Tillexempel Partille kommuns punkterade rullstolar. Betalade 9000 kronor för det, men jag vill inte vara märkvärdig, utan det handlar ju snarare om sunt förnuft.Har även hjälpt många fattiga länder genom Amnesty och läkare utan gränser.

Hur ofta brukar du skänka pengar till välgörenhet och i så fall till vilka organisationer?
Jag sponsrar när det faller på. Men jag är positiv till en eventuell vandringsutställning, samt FUB-konferenser och seminariehelger på Baldersnäs.

Varför har du valt att sponsra vårt projekt?
Jag sponsrar allt jag tycker är värt att sponsra och ni gör ett bra arbete, därför tackade jag ja.

Intervjuad av Kåre Karlsson och Helene Karlsson

Intervju med Nanne Grönwall

Har du kommit i kontakt med handikappade och utvecklingsstörda?
- Ja, det har jag. En hel del genom jobbet när jag är ute och spelar eller har skivsigneringar.

Brukar du hjälpa till med sponsring?
- Ja, det gör jag bl. a till SriLankaprojektet, Rädda Barnen och BRIS

Hur ofta brukar du skänka pengar till välgörenhet och i så fall till vilka organisationer?
- Jag skänker pengar varje månad bl. a till BRIS, Rädda Barnen, Amnesty, WWF, Childhood och Läkare utan gränser.

Varför har du valt att sponsra mitt projekt?
- Jag fick frågan och tycker att det verkade vara ett spännande och bra projekt så jag svarade ja.

Skulle du vilja uppmana andra att skänka till välgörenhet och i så fall varför?
- Absolut! Generellt är vi ju väldigt bra på det i Sverige. Men sen är det ju så att det är ju inte säkert att alla i Sverige har det bra heller. Jag tror att det är stor skepsis också att skänka till en del välgörenhet eftersom det har ju varit en del lurendrejeri också. Hade inte såna oseriösa organisationer funnits så hade nog fler skänkt till välgörenhet tror jag.

Intervjuad av Kåre Karlsson och Helena Andersson

Intervju med Madeleine Dahlgren

Vad jobbar du med?
Jag är kommunalråd i Lilla Edet och jobbar heltid med politiken för socialdemokraterna. Jag har inte släppt de sociala frågorna, så att jag är även viceordförande i individnämnden, samt viceordförande i vårt kommunala bostadsbolag Leifab.

Har du mer att berätta om dig själv?
Jag är 48 år och bor här i Lilla Edet. Jag har tre barn, en son som är 17 är och två döttrar som är 22 år respektive 27 år. Det bästa jag har här i livet är ett litet barnbarn på 15 månader, som heter William. Det går inte att beskriva vad roligt det är.
Är ganska glad av mig, engagerad och känner mig lyckligt lottad som får syssla med det jag tycker om. Jag jobbar med politik så mycket annat hinner jag inte med. Försöker hitta tid för William också förstås.

Har du kommit i kontakt med handikappade och utvecklingsstörda förut?
Ja, vi har haft goda vänner till familjen som har haft olika handikapp. Både utvecklingsstörda och en kille med cp-skada som i dag är en känd fotkonstnär. Honom var jag alltid imponerad av när jag var barn för han kunde rita med fötterna, mycket finare än vad jag gjorde med händerna. Jag har även kommit i kontakt med handikappade via arbetet inom politiken och jobbat på betamiahemmet i Göteborg. Så jag tycker jag känner till det väldigt väl.

Brukardu hjälpa till med sponsring?
Ja, ibland. Det är om det är något jag själv tycker om och tror på. Inte bara därför att. Jag måste känna för det. Då kan jag lätt lägga fram en slant och hjälpa till.

Har du deltagit i insamlingar till Sri Lanka eller något annat fattigt land förut?
Ja, det har jag gjort. Via röda korset bland annat och så har jag vart med dig, Kåre för många år sedan. Men när Röda Korset eller Rädda Barnen gör vissa insamlingar och även Radio Hjälpen så hjälper jag till. Sedan har jag en stående överföring till Röda Korset.

Varför har du valt att sponsra mitt projekt?
Därför att jag beundrar dig som håller på med det här fortfarande. Jag tycker det är fantastiskt att du hållit på med det här under så många år. Då känner jag att jag vill uppmuntra dig på detta viset.

Som politiker vad kan man göra för att hjälpa fattiga handikappade i andra länder?
Det var en svår fråga. Jag tror på arbetet med frivilliga insatser. Vi i rika I-länder, som har det bra, måste förstå att vi måste dela med oss. Då tror jag att i stället för att bara skänka till de här länderna, så måste vi vara öppna och uppmuntra. Vi måste få folk här i Sverige att vilja åka till de här trakterna och hjälpa till med det som kan hjälpas till med. Det är så olika med vad de har för handikapp och hur situation ser ut i respektive land.

Hur kan man som politiker få allmänheten mer intresserad av situationen för handikappsfrågor i andra länder?
Jag tror det är svårt för ibland känner jag en maktlöshet över att man inte ens kan få ett intresse för handikappsfrågor här hemma. Om vi tänker på att här i Sverige så skall alla offentliga rum vara tillgängliga för alla om bara fem år. Och hur långt har vi kommit? Inte särskilt långt. Det är okunskap i det flesta fall vill jag påstå. Inte ovilja, utan okunskap. Kanske är det mycket information som skall till? När det handlar om handikappsfrågor i andra länder så gäller det att få ut ännu mer information! Att väcka solidaritets tankarna hos folk för att få dem att öppna ögonen för de fattiga länderna. Vi som har måste dela med oss.

Vad är viktigast när det kommer till handikappsfrågor? Nämn fem betydande punkter.
Respekten för handikappade. Det handlar om tillgänglighet och delaktighet. För mig är det också en fråga om demokrati, ha möjligheten att vara med, att bli hörd och sedd. Det handlar om jämställdhet också.

Hur kan politiker stödja hjälporganisationer?
Det tror jag vi kan göra är som vi gör i dag, om inte i ännu större omfattning. Ta det här tillexempel med SIDA. Att om du har eget projekt och får in en viss summa, så skall du kunna få lika mycket eller mer utav staten för de projekt och verksamheter du gör. Det tror jag man kan jobba för politiskt.

Tycker du att Sveriges bistånd/resurser till andra länder är till räckliga? Vad kan man förbättra?
Nej, jag tycker inte de är tillräckliga. Jag tycker att vi ligger på för låg nivå. Ambitionen är ju att komma upp till enprocentsspärren igen men jag tycker inte det är tillräckligt som det är i dag. Sedan är jag inte övertygad om att det alltid är just pengar som behövs, utan att människor med speciell utbildning inom olika områden skickas till olika länder för att bygga upp och vara på plats
.
Det har diskuterats mycket om att Sverige agerade sent med hjälpinsatserna efter Tsunamikatastrofen Tycker du att Sverige har ett fungerande system i sådana situationer? Vad kan förbättras?
Jag är kluven i den frågan. Jag tror att vi egentligen har bra rutiner, men ibland så klickar det precis som i alla andra sammanhang. Jag tycker ändå att på de tidiga signalerna man fick och vad jag hörde de första nyhetssändningarna, så var inte jag särskilt orolig. Det var ju först efter ett ganska långt tag som man insåg och som man också fick besked om hur gräsligt det var. Då satt man ju bara och grät.
Jag tror vi har bra rutiner som fungerar. Men det är alltid mänskliga faktorer med i det här och så länge det är människor som sysslar med system så kommer det alltid att ske misstag. Men ingenting är så bra att det inte kan förbättras.

Vad kan Lilla Edets kommun göra för att öka förståelsen och kunskapen om handikappade och utvecklingsstörda hos allmänheten?
Informationen är nyckeln till förståelse. Er hemsida är ett jättebra sätt att sprida information på Internet. Men det behövs även mer information i undervisningen på skolor, även inom vårdutbildningar. Handikapprådet och politiska beslut i fullmäktige är också något som jag tror är viktigt för framtiden.

Intervjuad av Kåre Karlsson och Marina Dubois

Intervju med Lillemor Holgersson

Vad jobbar du med?
Jag jobbar som verksamhetschef på Studieförbundet Vuxenskolan i Lidköping.

Har du kommit i kontakt med handikappade och utvecklingsstörda?
Jag har arbetat ideellt i FUB sedan 1990. Jag tycker mycket om att hjälpa och stötta handikappade personer.

Brukar du hjälpa till med sponsring?
Jag brukar inte skänka pengar men däremot kan jag vara med och jobba gratis.

Hur du deltagit i insamlingar till Sri Lanka eller något annat fattigt land förut?
Jag har skänkt pengar till Kåres Sri Lanka-projekt tidigare. Jag jobbar också mycket aktivt med ett projekteringsarbete i Rumänien på en daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning.

Hur ofta brukar du skänka pengar till välgörenhet och i så fall till vilka organisationer?
Jag skänker pengar när jag vet säkert att de kommer till rättpersoner. Jag skickar inga pengar till Röda Korset eller Hjärt- ochlungfonden.När någon i min närhet har dött brukar jag skänka pengar till HospiceGabriel till den personens minne. Hospice Gabriel är ett boende för människor i livets slutskede och finns här i Lidköping.

Varför har du valt att sponsra mitt projekt?
När jag möter människor som har sådan energi och vilja som Kåre har,då kan jag inte låta bli att sponsra projektet.Jag önskar dig lycka till med ditt fantastiska arbete.

Intervju med Kristina Johansson

Vad jobbar du med?
Jag är sjukgymnast i grunden och har jobbat 10 år med människor med neurologiska handikapp. Jag jobbar sedan två år som sjukgymnast och friskvårdskonsulent för hund. Är du intresserad av friskvård och rehabilitering för hund läs mer under : www.aktivhund.nu

Har du kommit i kontakt med handikappade och utvecklingsstörda?
Ja, mycket, genom jobbet, det var ju också så jag lärde känna Kåre!

Brukar du hjälpa till med sponsring?
Ja, jag har ett fadderbarn i Zimbabwe, det är ju en form av sponsring, har dock inte sponsrat någon på samma sätt som Kåre förut.

Har du deltagit i insamlingar till Sri Lanka eller något annat fattigt land förut?
Ja, det är viktigt att dela med sig av allt vi har här i Sverige. Framförallt nu efter tsunamin har det ju känts viktigt att hjälpa till så mycket man kan.

Hur ofta brukar du skänka pengar till välgörenhet och i så fall till vilka organisationer?
Jag är medlem i /skänker pengar till Röda Korset, Amnesty, SHIA, läkare utan gränser och Radiohjälpen.

Varför har du valt att sponsra Kåres projekt?
Jag har ju varit med Kåre i Sri Lanka som hans assistent, samt i rollen som habiliteringssjukgymnast, för att hjälpa sjukgymnasterna i Sri Lanka. Då såg jag hur viktigt det var för barnen och de vuxna där nere med allt Kåre hjälpt dem med, hur glada och tacksamma för stödet de fått (Vet ni förresten att han kallas för ”King Kåre” av barnen på barnhemmen!) och hur mycket det betyder för dem att människor i Sverige tänker på dem och gör deras liv lite lättare. Nu efter tsunamin har många det ändå svårare, jag är rädd att barn med handikapp blir bortprioriterade när resurserna är knappa, eller kanske obefintliga. Det är viktigt att Kåre kan fortsätta driva på för sina barnhem och skolor, så att verksamheten fortsätter.

Kåre jobbar med nya projekt
Publicerad 1 juni 2005 i TTELA
LILLA EDET: Kåre Karlsson är starkt förknippad med Sri-Lanka genom sina hjälpinsatser.
I veckan besökte han kommunen för att berätta om sina nuvarande projekt för handikappade barn.

Det är två år sedan Kåre Karlsson var på Sri-Lanka. - Jag skadade mig när jag ramlade och det tog tid innan jag kunde gå igen. Men nu är jag tillbaka, berättar han.Kåre Karlsson är själv handikappad och har sedan 1994 samlat in pengar för att på olika sätt stötta handikappade barn på Sri-Lanka. TTELA har i flera artiklar berättat om verksamheten.
Efter flodvågskatastrofen, som bland annat drabbade Sri-Lanka, har de handikappade det ännu svårare. Den politiska situationen omöjliggör nästan all hjälp utifrån. De socialt och mentalt svaga har det mycket svårt.- I februari lyckades vi få ned 20 000 kronor för renovering och mat till våra tidigare projekt, berättar Kåre Karlsson.

Han jobbar nu med fattiga familjer som drabbats av olika handikapp. Lankeserna visar ingen förståelse för de handikappade, utan behandlar dem illa.Genom projektet vill Kåre Karlsson och de organisationer som står bakom informera om handikapp. De vill lära familjerna att odla och föda upp djur. De hjälper dem att bygga redskapsbodar, hönshus och hagar.Just nu har Kåre Karlsson fullt upp med att åka runt för att samla in pengar. Kändisar och alldeles vanliga människor bidrar med stort och smått.

För att ro det hela i land har Kåre Karlsson hjälp av SHIA, Länsförbundet FUB i Västra Götaland och studieförbundet Vuxenskolan i Trollhättan. SHIA är den organisation som granskar och godkänner projekten. Den samordnar handikapporganisationernas internationella bistånd. Även De handikappades riksförbund (DHR) i Sverige och AKASA (Organisationen av kvinnor med handikapp) på Sri Lanka finns med i det projektet som pågår efter flodvågskatastrofen.En uppgift för Kåre Karlsson när han kommer till Sri Lanka är att kontrollera tidigare projekt.- En skola som jag samlat pengar till står tom idag. Socialchefen tycker inte att handikappade ska få hjälp, när ingen annan får det. Nu måste jag övertyga honom om att skolan ska användas, berättar han.

På en tidigare resa fick ett gäng på drygt tio pojkar ett löfte om en utflykt.- De väntar fortfarande och frågar ibland när jag ska komma. Så nu ska utflykten bli av, säger Kåre Karlsson.Han tycker det är roligt att försöka få med kändisar som bidragsgivare. Bland kontakterna finns Ingvar Oldsberg.- Jag ska också träffa Nanne Grönvall. Min dröm är att få komma till hennes skivstudio i Stockholm.Nu har Kåre Karlsson fått hjälp med att lägga upp en hemsida med information om arbetet.

CARIN JACOBSSON
0520 - 65 71 85